Populär översikt över Teorin om energifilament
- Ny fysik lanseras – mot en sammanhållen bild
- Dilemmat: genomsnittlig gravitation i stället för ”mörk materia”
- Titta på schemat: elektronen är inte en ”punkt” utan en ”ring”
- Inuti ett svart hål: som en ”kokande soppa”
- Läs på ett annat sätt: dubbelspaltexperimentet och kvantintrassling
- Universum behöver varken expandera eller börja med en explosion
- Går det att förena de fyra grundkrafterna
- 2000 oberoende utvärderingar: kan en ny teori utmana dagens fysik
- Tomrummet är inte tomt: det finns en ”energiocean”
- Vanliga frågor om Teorin om energifilament
Kapitel 1: Energifilamentteorin
- 1.1: Inledning
- 1.2: Ontologi: energitrådar
- 1.3: Bakgrund: energihavet
- 1.4A: Egenskap: densitet
- 1.4B: Egenskap: spänning
- 1.4C: Egenskap: Textur
- 1.5: Spänning bestämmer ljusets hastighet
- 1.6: Spänning bestämmer vägledande dragkraft
- 1.7: Spänning bestämmer rytmen (TPR, PER)
- 1.8: Spänning bestämmer samstämmig respons
- 1.9: Spänningsvägg och vågledare för spänningskorridor
- 1.10: Generaliserade instabila partiklar
- 1.11: Statistisk spänningsgravitation
- 1.12: Lokal bakgrundsbrus från spänning
- 1.13: Stabil partiklar
- 1.14: Spänningsmässigt ursprung för partikelegenskaper
- 1.15: De fyra fundamentala krafterna
- 1.16: Störningsvågpaket — enad bild av strålning och riktverkan
- 1.17: Enhet — vad energitrådsteorin förenar
Kapitel 2: Bevis för Konsistens
- 2.0 Läsarens guide
- 2.1: Kärnbevis för att hav–filament-bilden är konsekvent
- 2.2: Interdisciplinära belägg och kosmisk återprövning av hav–filament-bilden
- 2.3 Bevis på överensstämmelse vid sammanslagning av galaxhopar
- 2.4: Energihavet är elastiskt — samstämmiga belägg för dess tensoriska egenskaper
- 2.5: Integrerad sammanfattning av den samstämmiga beviskedjan
Kapitel 3: Det makroskopiska universum
- 3.1 Galaxers rotationskurvor: anpassning utan mörk materia
- 3.2 Överflödigt kosmiskt radiobakgrund: att höja baslinjen utan osynliga punktkällor
- 3.3 Gravitationslinsning: en naturlig följd av styrning genom tensorpotential
- 3.4 Kosmisk kallfläck: fingeravtrycket av evolutionär rödskift längs banan
- 3.5 Kosmisk expansion och röd¬förskjutning: ett perspektiv från återuppbyggnad av spänningen i ”energi¬havet”
- 3.6 Oträff i rödskifte mellan närliggande objekt: spänningsgradientmodellen på källsidan
- 3.7 Förvrängningar i rödskiftsrummet: effekter av hastigheter längs siktlinjen organiserade av spänningsfältet
- 3.8 Tidiga svarta hål och kvasarer: mekanismen för kollaps av energifilament i högdensitetsnoder
- 3.9 Gruppvis inriktning av kvasarpolarisation: fjärrorienteringens fingeravtryck från synergi i tensorstrukturer
- 3.10 Högenergetiska kosmiska budbärare: en samlad bild av spänningskanaler och accelerering genom rekonnektion
- 3.11 Litium-7-gåtan i primordiell nukleosyntes: dubbel korrigering genom tensionell skalning och injektion av bakgrundsbrus
- 3.12 Vart tog antimaterien vägen: icke-jämviktsmässig upptining och tensorisk bias
- 3.13 Kosmisk mikrovågsbakgrund: från ett ”av brus svartnat negativ” till finådringar av färdväg och terräng
- 3.14 Horisontens konsistens: nästan samma temperatur på stora avstånd utan kosmisk inflation vid variabel ljushastighet
- 3.15 Hur kosmisk struktur växer: filament och väggar sedda genom analogin med vattnets ytspänning
- 3.16 Universums början: global låsning utan tid och ”porten” vid en fasövergång
- 3.17 Universums framtid: långsiktig utveckling av spänningstopografin
- 3.18 Eterteorin: från det motbevisade ”statiska havet” till ett utvecklingsbart ”energihav”
- 3.19 Gravitationell avböjning vs brytning i material: gränsen mellan bakgrundsgeometri och materialrespons
- 3.20 Varför uppstår raka och smalt kollimerade jetstrålar: tillämpningar av Vågledare för spänningskorridor
- 3.21 Hop¬sammanslagningar (galaxkollisioner)
Kapitel 4: Svarta hål
- 4.1 Vad är svarta hål: vad vi ser, hur vi klassificerar dem och var förklaringen blir svårast
- 4.2 Yttre kritisk zon: en hastighetströskel ”endast inåt”
- 4.3 Inre kritiskt bälte: vattendelaren mellan partikel-fas och filamenthavets fas
- 4.4 Kärna: hierarkisk struktur i ett mycket tätt filamenthav
- 4.5 Övergångszonen: ”kolvlager” mellan Yttre kritiska zonen och Inre kritiska zonen
- 4.6 Hur kortex skapar bild och ”ger röst”: ringar, polarisation och gemensamma fördröjningar
- 4.7 Hur energi tar sig ut: hudporer, axiala perforationer och bandformad sänkning av kriticitet vid kanten
- 4.8 Skal¬effekter: små svarta hål är ”snabba”, stora är ”stabila”
- 4.9 Jämförelse med modern geometrisk berättelse: överensstämmelser och ett tillagt materiellt lager
- 4.10 Bevisingenjörskap: hur vi testar, vilka ”fingeravtryck” vi letar efter och vad vi förutsäger
- 4.11 Svarta håls öde: faser—tröskel—sluttilstånd
- 4.12 Fjorton frågor som allmänheten bryr sig om
Kapitel 5: Mikroskopiska partiklar
- 5.1 Alltings ursprung: partiklar som mirakel mitt i otaliga misslyckanden
- 5.2 Partiklar är inte punkter utan strukturer
- 5.3 Kärnan i massa, laddning och spinn
- 5.4: Kraft och Fält
- 5.5 Elektronen
- 5.6 Protonen
- 5.7 Neutronen
- 5.8 Neutriner
- 5.9 Kvarkfamiljen
- 5.10 Atomkärnan
- 5.11 Atlas över grundämnenas kärnstruktur
- 5.12 Atom (diskreta energinivåer, övergångar och statistiska begränsningar)
- 5.13 Vågpaket (bosoner, gravitationsvågor)
- 5.14 Förutsagda partiklar
- 5.15 Omvandling mellan massa och energi
- 5.16 Tid
Kapitel 6: Kvantdomänen
- 6.1 Fotoelektrisk effekt och Compton-spridning
- 6.2 Spontan emission och ljusets ursprung
- 6.3 Dualitet mellan våg och partikel
- 6.4 Effekter av mätning
- 6.5 Heisenbergs osäkerhetsprincip och kvantmässig slump
- 6.6 Kvanttunnling
- 6.7 Dekoherens
- 6.8 Kvantmekaniska Zeno-effekten och anti-Zeno-effekten
- 6.9 Casimir-effekten
- 6.10 Bose–Einstein-kondensation och superfluiditet
- 6.11 Supraledning och Josephson-effekten
- 6.12 Kvantsammanflätning
Kapitel 8: Paradigmteorier som energifilamentteorin kommer att utmana
- 8.0 Förord
- 8.1 den starka versionen av det kosmologiska principen
- 8.2 Big bang-kosmologi: omtolkning av ”en enda början” och en testlista
- 8.3 Kosmisk inflation
- 8.4: Den enda förklaringen till rödskift genom metrisk expansion
- 8.5. Mörk energi och den kosmologiska konstanten
- 8.6 Den standardiserade ursprunget till kosmisk mikrovågsbakgrund
- 8.7 Statusen för Big Bang-nukleosyntes som den ”enda fingeravtrycket”
- 8.8 Standardkosmologi med kall mörk materia och den kosmologiska konstanten
- 8.9 Likställande av gravitation med rumtidens krökning: det enda synsättet
- 8.10 Den axiomatisk¬a ställningen för ekvivalensprincipen
- 8.11 Den starka tesen: den globala kausalitetsstrukturen bestäms helt av den metriska ljuskonen
- 8.12 Universell giltighet för energibetingelser
- 8.13 Den absoluta horisonten och informationsparadoxens ram
- 8.14 Paradigmet för mörk materia-partiklar
- 8.15 Paradigmet om ”den absoluta naturen hos naturkonstanter”
- 8.16 Postulatet om fotonens absoluthet
- 8.17 Symmetriparadigmet
- 8.18 Rötter till Bose- och Fermi-statistik
- 8.19 De fyra grundläggande interaktionerna fungerar oberoende av varandra
- 8.20 Sektion: Massan definieras helt av Higgs
- 8.21 Sektion: Ontologi och tolkning av kvantteori
- 8.22 Antaganden i modeller för statistisk mekanik/termodynamik