5.8 Neutriner

Hem ／ Kapitel 5: Mikroskopiska partiklar

I bilden ”energifibrer—energihav” är en neutrino en extremt minimalistisk, självförsörjande och elektriskt neutral vävnadsstruktur med tydlig kiralitet. Den tillhör samma familj ”sluten—faslåst” som elektron, proton och neutron, men väljer minsta skalan, ett mycket grunt masskar och näst intill fullständig elektrisk utsläckning i närfältet. I kärnan finns en ultratunn sluten underring (eller ett likvärdigt ringformat fasband). Den helikala tvärprofilen är nästan balanserad mellan insida och utsida, så närfältet bär ingen nettoviss radiell orientering—utseendet är neutralt. En fasfront löper i en riktning runt ringen i faslås och bevarar kiraliteten över utbredningsavstånd. Massskaret är mycket grunt men tillräckligt för att flera låsta moder ska kunna blandas och ge smakoscillationer. Upplägget är: läsarens guide—konfiguration—korsjämförelse—prövbarhet. Vid första förekomsten: Energifiberteorin (EFT)—därefter enbart Energifiberteorin.

Läsarens guide: spänningar i den gängse beskrivningen

• Varför ”tar kiraliteten parti”: Neutriner är vänsterhänta och antineutriner högerhänta. Reglerna är kända, dock saknas ofta en enkel geometrisk ”så här ser det ut”.
• Nästan inga elektromagnetiska spår: Neutralitet, elektriskt dipolmoment (EDM) nära noll och magnetiskt moment extremt litet—hur förenas allt detta ”nästan inget” i en sammanhållen bild?
• Felpass mellan smak och massa: Oscillationer uppstår eftersom smaktillstånd inte är desamma som mass­tillstånd; hur görs detta intuitivt?
• Oklar absolut massa och massordning: Skillnader och blandningsvinklar är uppmätta, men ”varför så små/varför i denna ordning” saknar materiell intuition.

Vi lägger till geometrisk intuition utan att ändra accepterade talvärden.

I. Hur en neutrino ”knyts”: minimal slutslinga med stark faslåsning

• Grundbild: Ett slutet fasband bildas när en ultratunn faskorridor lyfts ur energihavet och sluts till en ring. Till skillnad från en fiber-ring med materiell kärna har bandet ingen fiberkärna. Den helikala tvärprofilen är nästan balanserad inne–ute, så närfältet präglar inte någon nettomässig radiell textur (neutral fasad). Fasfronten löper envägs runt ringen och definierar kiraliteten. Hela strukturen kan precessera/krusa svagt, men efter tidsmedel är fjärrfältet isotropt.
• Smakursprung och låsta moder: Det finns flera nära degenererade undermoder, var och en motsvarar ett mycket grunt ”mass-läge”. Vid svag-interaktionens topp med en laddad lepton väljer systemet smakbas; under fri färd glider fasfronten mellan moder med små fashastighetsskillnader och skapar slag, som visar sig som smakoscillationer.
• Skillnad mot elektronen: Elektronen är en enda fiber-ring med verklig kärna; tvärsnittet ”stark insida—svag utsida” ristar i närfältet en inåtriktad radiell textur (negativ laddningsfasad), och sluten ringström ger spinn och magnetiskt moment. Neutrinon är ett fasband utan kärna; tvärsnittet är nästan balanserat, utan nettomässig radiell textur (neutral fasad), och visar kiralitet via faslåst omlopp snarare än styv rotation. Sammanfattningsvis: elektron = laddad fiber-ring; neutrino = neutralt fasband med stark kiralitet.

II. Massans uttryck: symmetriskt och ytterst grunt kar

• Spänningslandskap: En neutrino trycker i energihavet bara upp ett symmetriskt, mycket grunt kar nästan utan kant. Det förklarar liten men icke-noll tröghet och svag styrning.
• Varför stabil: Trots grunt kar ger fasens envägs ringkadens ett självbärande ”skelett” som hindrar omedelbar sönderfall i brus. Lågkostnads-glid mellan moder skapar scenen för smakoscillationer.

III. Laddningens uttryck: utsläckning i närfält, noll i fjärrfält

• Närfält: Balanserad tvärprofil inne–ute ger ingen nettomässig radiell textur; därför inget starkt elektromagnetiskt närfältssignal.
• Rörelse och magnetspår: Ett intrinsiskt magnetiskt moment, om det finns, kommer bara från andra ordningens, mycket svaga ekvivalenta ringcirkulationer; värdet måste ligga under nuvarande experimentgränser.
• Elektriskt dipolmoment: I homogen miljö nära noll; om en styrbar spänningsgradient väcker respons ska den vara mycket liten, linjär och reversibel.

IV. Spinn, kiralitet och anti­partikel

• Spinn-½-utseende: Envägs faslåst omlopp reproducerar signaturen för spinn ½.
• Kiralitetsval: I högenergi/ultrarelativistisk gräns bevarar utbredningstillståndet ursprunglig kiralitet—neutrino vänsterhänt, antineutrino högerhänt—i enlighet med gängse regler.
• Dirac eller Majorana: Kiralitetens geometri följer av riktad gång hos fasfronten. Om neutrinon är Dirac- eller Majorana-typ avgör experimentet; bilden rymmer båda tolkningar.

V. Tre överlagrade vyer: ultratunn torus, nästan ingen ”kudde”, ytterst grunt kar

• Nära—ultratunn huvudring: En enda ultratunn ring med tydlig fasfront; inga radiella pilar (elektrisk utsläckning).
• Mellan—”kudde” nästan frånvarande: Mycket smal övergångszon; tidsmedel jämnar snabbt fin närfälts­textur.
• Fjärr—ytterst grunt kar: Svag, isotrop styrning; karkanten knappt synlig.

VI. Skala och observerbarhet: svag koppling, hög genomträngning, sidoindikatorer

• Direktavbildning är svår: Kärnan är minimal, signalerna mycket svaga; mesta informationen kommer från saknad energi, tidsspektra och riktningskorrelationer.
• Smakoscillationer: Långa baslinjer och flerenergi-jämförelser visar periodiska smakskiften; ett medium kan förskjuta fasglidet, i linje med känt medium-effekt.
• Magnetspår och EDM: Om de finns ligger de under aktuella gränser och framträder endast som reversibla mikro-bias under strängt kontrollerade förhållanden.

VII. Bildning och omvandling: toppkoppling och omviktning av moder

• Bildning: Vid svag-interaktionens topp, när koppling sker till en laddad lepton, väljer systemet smakbas; därefter, under fri utbredning, uppträder slagmönster mellan låsta moder.
• Omvandling: I medium eller gradient-miljö fördelas modvikter om, vilket ändrar smaksannolikheter—i enlighet med mediuminducerade oscillationer.

VIII. Korsjämförelse med modern teori

1. Där det stämmer:
   • Neutralitet i när-, mellan- och fjärrfält.
   • Spinn ½ och kiralitetsval (neutrino–antineutrino) enligt observationer.
   • Smakoscillationer eftersom smak- och masstillstånd skiljer sig.
2. Vad ”materiallagret” tillför:
   • Geometriskt ursprung för kiralitet: Envägs faslåst omlopp runt ringen utan bilden av en ”styvt roterande kula”.
   • Visualisering av smak–massa-felpass: Tolka Pontecorvo–Maki–Nakagawa–Sakata-blandning (PMNS) som fasglid mellan nästan degenererade ringtillstånd, vilket naturligt ger slag under färd.
   • Samlad förklaring till extremt svaga EM-spår: Närfälts­utsläckning plus ytterst grunt kar förklarar ”svårt att se” utan att reducera neutrinet till ”ingenting”.
3. Konsistens och randvillkor (kärna):
   • Elektromagnetism: Nettoladdning = 0; EDM är nära noll i homogen miljö; magnetiskt moment—om det finns—under nuvarande övre gränser; varje miljöbias ska vara reversibel, reproducerbar och kalibrerbar.
   • Oscillationer: Grundfrekvens och fas bestäms av fashastighetsskillnader mellan moder och blandningsvikter; talvärden följer gängse fit-modeller (bilden ger intuition, inte nya parametrar).
   • Högenergi/korttids-gräns: Vid stort Q^2 eller korta starkfältsfönster reduceras beskrivningen till svag-interaktions/parton-bilden; inga nya vinkelmönster eller strukturskalor införs.
   • Spektroskopi och bevarande: I alla processer bevaras energi, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment samt leptontal/familjetal (där tillämpligt); inget ”verkan före orsak” eller okontrollerad rusning.

IX. Att läsa data: bildplan, tid och energispektrum

• Bildplan: Vinkel­fördelningar av flerkanalsutfall och saknad energi svarar mot svag, isotrop styrning från ett ytterst grunt kar.
• Tid/avstånd: Olika energier och baslinjer blottlägger slagrytmer i smakskifte; mediet justerar fas och effektiv blandning.
• Spektrum: Längs långa baslinjer och i skiktade medier framträder band av högre–lägre sannolikhet som funktion av energi—interferensmönster från fashastighetsskillnader mellan moder.

X. Förutsägelser och tester (varsamma men genomförbara)

• Medium-stämda slag: I kanaler med kända densitetsgradienter förskjuts fasen för smak­konversion förutsägbart med banintegralen; detta stämmer med standardiserade mediumeffekter och ger en geometrisk linjal för diagramläsning.
• Övre gränser för ultrasvaga EM-bias: Använd strängt kontrollerade gradientmiljöer (magnetiska eller gravitationellt ekvivalenta) med på–av—returmätning för att detektera linjära, reversibla mikroavvikelser; även negativa resultat stödjer bilden ”ytterst grunt kar + utsläckning”.
• Topologisk robusthet: Om envägs faslåsning störs bör smaksfasen dekoherera; ett användbart negativt signal för långa baslinje-experiment.

XI. En samlad bild: ”svårt att se” är också struktur

En neutrino är inte ”ingenting”. Den är ett ringformat fasband, minimalt men disciplinerat: elektrisk utsläckning tar bort laddningsfasaden i närfältet; ytterst grunt kar gör den lätt och svår att störa; envägs, faslåst omlopp ger skarp kiralitet; och nära degenererade låsta moder ger smakoscillationer under färd. Därmed samspelar egenskaperna ”svag—lätt—svår att detektera” naturligt på ett och samma energifibrer—energihav-canvas och stämmer punkt för punkt med observationer i huvudfåran.

XII. Diagram (teckenförklaring och förtydliganden)

1. Kropp och fasbandets bredd:
   • Slutet fasband (ultratunt): Fasen låses längs en sluten bana i energihavet. Två nära parallella gränslinjer markerar bandbredden; det är inte en materiell fiberkärna eller en ”tjock ring”.
   • Ekvivalent ringcirkulation/anulär flux: Eventuella EM-spår härrör från andra ordningens, mycket svaga ekvivalenta cirkulationer; ska inte ritas som en faktisk ”strömslinga”.
   • Terminologi: Fiber-ring: sluten ring med energifiber-kärna (t.ex. elektronen). Fasband: ringformad zon som skapas av faslåsning i rummet, utan separat fiberkärna (neutriner hör hit).
2. Faskadens (ingen bana):
   • Blå helikal fasfront: Mellan inre och yttre kant, cirka 1,35 varv; starkare front, avtonande svans—markerar ögonblicklig fasfront och kiralitetens källa.
   • Inte materieled: ”Fasbandets löpning” betyder framryckning av ett modfront; det innebär inte transport av materia eller information snabbare än ljuset.
3. Kiralitet och antipartikel (figurens innebörd):
   • Fixerad kiralitet: Utbredningstillståndet bibehåller en kiralitet; neutrino vänster, antineutrino höger (pilar på fasfronten visar endast riktning).
   • Dirac/Majorana: Bilden rymmer båda läsningar; experiment avgör.
4. Elektriskt närfält (utsläckning):
   Rita inga radiella pilar: Tvärsnittet är balanserat inne–ute, alltså ingen nettomässig radiell textur; närfältet framstår som elektriskt neutralt.
5. ”Kudde” i mellan­fält:
   • Streckad ring nära kärnan: Signal­erar utjämning av fin närfälts­textur till ett isotropt mellan­fält.
   • Not: Visualiseringen ändrar inte oscillations- eller svag-parametrar; den tjänar intuition.
6. Ytterst grunt kar i fjärrfält:
   • Koncentrisk skraffering + iso-djup-ringar: Återger ett mycket grunt, axialsymmetriskt kar, förenligt med mycket liten massa-fasad och svag styrning.
   • Tunn referensring: En tunn fjärr-ring som radie/skal-referens; inte en fysisk gräns. Skrafferingen fyller ytan; läs relativt referensringen.
7. Ankare för avläsning:
   • Helikal fasfront (inne i ringen).
   • Ultratunn dubbel huvudring (försumbar tjocklek).
   • Streckad mellanring (övergångs-”kudde”).
   • Tunn fjärr-referensring med koncentrisk skraffering.
8. Randtips (figurtext-nivå):
   • Punktgräns: Vid hög energi eller korta tidsfönster går formfaktorn mot punktlikt beteende; figuren postulerar inte någon ny strukturradie.
   • Visualisering ≠ nya tal: Figuren ger intuition för kiralitet och ultrasvaga EM-spår utan att ändra oscillationsparametrar eller övre gränser.
   • Övre gränser för ultrasvagt EM: Magnetiskt moment och EDM, om de finns, ska ligga under aktuella gränser; varje miljöeffekt ska vara reversibel, reproducerbar och kalibrerbar.